Folkhälsomyndigheten hade släppt alla restriktioner efter pandemitiden, så nu kändes det som ett riktigt kosläpp när dörrarna öppnades för Första Arbetsgraden på 20 månader! Tror att de flesta kände en glädje att ”nu var det som vanligt, igen”.
Lördagen 16 oktober samlades 270 Bröder för att fira Första Graden. Bland dem fanns 30 Sökande Riddare som säkert var en smula skrajsna för vad kvällen skulle innebära. En rädsla som säkert faddrarna spätt på under dagens förkalas. Kalaset började som vanligt med att Styrande Emeriti, tvenne Jubelkommendörer och lika många gäster hälsades välkomna. Dessutom ett speciellt välkommen till kvällens sponsor, Hans Carlsson och hans företag Chilimobil, som gjorde kalaset ännu bättre för oss boråsare, för det blev ju billigare.
Därefter var det sedvanligt årsmöte där Styrande Kanslären Claes Palmén redogjorde för resultat- och balansräkning, på ett sätt som gjorde att revisorerna utan att tveka förordade ansvarsfrihet för de två föregående räkenskapsåren. Då stod de där, Recipienderna, bävande inför vad som nu skulle ske. Prövningarna gjordes rättvist, under den alltid lika skicklige ceremonimästaren Stefan Enanders ledning. Men, och kanske inte helt oväntat, kunde O Johan Anderson godkänna hela församlingen och behänga dem med den gyllene tratten. En och annan fadder som undrat om deras ”bidrag” skulle duga kunde andas ut.
Efter mingel och omdukning var det måltidskalas. Minglet var extralångt, nästan halvannan timme. Och det hördes i lokalen att Bröderna var glada att återses, det var ett ständigt sorl på hög nivå. Den något magra älgen bars in av två vilsna kockar, varefter Broder Jens Peterson framförde den traditionsenliga Älgavisan. Varmrätten, som föregicks av en laxtartar till förrätt, bestod av älgfärsbiffar med tillbehör. Gott och närande efter det hårda vingårdsarbetet. Spirituellt tal till de Styrande framfördes av CM Stefan Enander, och de Styrande tackade lika fyndigt. O talade till Recipienderna som tackade för sig genom tal av nyantagne Brodern Johan Sigurdson. Förtjänsttecknet De Förgylta Svinen gick till Thomas Falk och Johan Anderson. Hade ni inte den innan?
Första Graden brukar avslutas med ett nyskrivet spex, och i år var det en underhållande nummerrevy där den Den Bacchanaliska Theatern och Den Bacchanaliska Musiken, gav: ”Närkontakt med Första Graden” eller ”Ge mig ett stick” eller ”Är det en parkhall du har i byxorna eller är du bara glad att se mig?” I spexet framträdde helt plötsligt vår egen CMB på storskärm. CMB står ju vanligen för Carl Michael Bellman, men den här kvällen var det Christer ”Mello” Björkman som sände en hälsning till Bröderna från sin frivilliga landsflykt till Kalifornien. Och det var inte slut med det, De Bacchanaliska Lekarne bjöd på trubadurmusik ”NachSpiel” ute i mingelutrymmet till dem som stannade på nattamat. Snacka om helkväll!
Nu ser de nyantagna NOIWAK med skräckblandad förtjusning fram mot Grad 2. Och det gör vi andra också!
Claes Persson
