Sällskapet PAR BRICOLES Vapensköldar 1779-1827 av Bengt Gustaf Jonshult.
Del 1 av Br Bengt G Jonshult nya efterlängtade bokserie om Sällskapets Vapensköldar finns nu tillgänglig i Stamhuset på Urvädersgränd. Sköldarna är en del av Sällskapets kulturarv och de tilldelas den Broder som nått högsta Riddargraden. En tradition sedan 1779 som pågår än idag. Det har blivit ca 400 riddarsköldar över åren och de flesta hänger på väggarna i vår Riddarsal i Stamhuset.
Väggarna i Riddarsalen är klädda av vapensköldar från 1700-talet och framåt. Bengt Gustaf Jonshult har i en kommande och fint illustrerad bok kartlagt flertalet vapensköldar och deras innehavare i Moderlogen från 1779 till 1829.
Ordenssällskapet Par Bricole instiftades av Carl Michael Bellman, Carl Israel Hallman och Olof Kexél den 15 maj 1779 på Södra Stadshuset i Stockholm. I samma byggnad återfinns idag Stadsmuseet i Stockholm. Par Bricole föregicks av det fiktiva ordenssällskapet Bacchi Orden som skapades av Carl Michael Bellman 1766 i form av en enmansteater där Bellman spelade alla roller. Bacchi Orden kallades även De Två Förgyllda Svinens Orden. De tre första Graderna i Par Bricole baserades i början på Bacchi Orden. Som många andra ordenssällskap är Par Bricole indelat i olika grader (Grad 1–10). Den Högsta Graden inom Par Bricole (som ursprungligen kallades Riddare av Bricolleriet) benämns från och med 1803 med titeln Riddare av Svarta Korset. När en Broder utnämns till Riddare av Svarta Korset tilldelas denne en vapensköld med ett valfritt valspråk. Flertalet av Moderlogens vapensköldar från olika tidsperioder finns i Riddarsalen i Bellmanhuset medan resten av vapensköldarna är magasinerade. Titeln Riddare är en hederstitel som instiftades 1784. Bland de äldsta vapensköldarna återfinns även vapensköldar som tilldelats väl förtjänta Guvernörer och Riddare av Gyllene Korset (nuvarande Grad 10). Värt att notera är att Olof Kexél tilldelades en vapensköld medan både Carl Michael Bellman eller Carl Israel Hallman saknar en vapensköld. Bland Moderlogens vapensköldar återfinns även de kungliga vapensköldarna. I Sällskapets stadgar, II Kapitlet § 5, står att läsa om Sällskapets Höge Beskyddare: ”Det gamla och lysande Sällskapet Par Bricole har alltid ägt och hoppas att även framdeles hava lyckan att äga en Svensk Konung eller en fullmyndig Prins av Konungahuset såsom dess Höge Beskyddare”.
Detta är en tradition som varat allt sedan 1700-talets slut, då Hertig Carl trädde in som Sällskapets ”Protector och Stormästare”. Efter Carl XIII har Konungarna Oscar II, Gustaf V, Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf skänkt Sällskapet sitt höga beskydd, och som hedersledamöter Prinsarna Gustaf Adolf, Bertil och Wilhelm. Bacchi Ordens vapensköldar finns inte kvar fysiskt. Men i den kommande boken återfinns dock bilder på akvareller från 1700-talets slut föreställande några av Bacchi Ordens vapensköldar. Par Bricoles äldsta vapensköldar från 1779 fram till cirka 1830 är rektangulära och tillverkade i handhamrad järnplåt. Senare sköldar är i regel tillverkade i kopparplåt. Vapensköldarna från 1830 fram till 1940-talet är mer pompösa och utformade med verkliga riddarsköldar som förebild. Under 1700-talet var i regel valspråket skrivet på latin, men under 1800-talet förekommer även valspråk skrivna på svenska och andra språk. Dagens vapensköldar liknar till formen de äldsta vapensköldarna men är friare och mer personligt utformade vid val av motiv och valspråk. Boken (som är del 1 i en skriftserie) avhandlar Moderlogens vapensköldar och deras innehavare från 1779 till 1829. I arbetet med att dokumentera vapensköldarnas motiv, valspråk och innehavare har Bengt Gustaf Jonshult haft hjälp av Brr Andree Alvsommar, Stefan Berglund, Bengt Björkman, Ordens-Bildredaktör Anders Elerud och Peter Ljungman samt Ordensheraldiker Thomas Falk som utfört den så kallade blasoneringen, det vill säga beskrivningen av vapensköldarna i text.
/text Lars Sundelind, Moderlogen
Sällskapet Par Bricole
Bilder på Sköldar från Boken: Anders Elerud,
Sammanställt av: Thomas Falk XI
Pehr Westerstrand
President i Statskontoret, förste Directeur vid Kongl. Maj:ts Capell och Spectacler. Född 27 februari 1785 i Linköping, † därstädes 23 oktober 1857. Inträdde i Par Bricole den 11 januari 1815. Westerstrand var verk¬sam inom Sällskapet som Protonotarie, Ordförande i Arbetsgraderna 1824, Stor-Härold 1827, General-Ordförande 1829, Stor-Kanslär 1832 och Stor-Mästare 1832–1857 (utnämnd den 10 november 1832). RSK den 18 februari 1827.
Oscar II – 1857
Oscar II, Oscar Fredrik, född 21 januari 1829 på Stockholms slott, död 8 december 1907 på Stockholms slott, kung av Sverige 1872–1907, kung av Norge 1872–1905, samt hertig av Östergötland. Han var tredje son till Oscar I och Josefina och bror till Karl XV. Oscar gifte sig 1857 med Sofia av Nassau.
Adolf Fredrik Barnekow – 1779
Friherre och Förste direktor vid Kongl. Maj:ts Spektakler. Född 6 juni 1744 i Skåne, † därstädes 4 september 1787. Inträdde i Par Bricole 1779 som medlem Nr. 1 och var den förste och äldste Guvernören och Riddare af Bricolleriet. Barnekow var påtänkt att bli Sällskapets General-Ordfö-rande, men avböjde på grund av sjukdom och bekymmer.
Olof Kexél – 1779
Skådespelsförfattare, talare och skald, sekreterare vid Kungl. Teatern. Född 28 nov 1748 i Kalmar, † 5 mars 1796 i Stockholm. Inträdde i Par Bricole 1779. Inom Sällskapet var han synnerligen nitisk och räknas med fog till en av Sällskapets instiftare. Han var Sällskapets förste General- Ceremonimästare 1779–1796 och Riddare af Bricolleriet 1779.